De flesta känner till begreppet mental träning, men blandar ofta ihop de olika definitionerna. Red ut begreppen och ta reda på vad som fungerar med vår guide.
Det finns idag ett stort intresse för Mental träning och utvecklingen har gett många grenar med olika betydelser. Det är lockande att kunna träna sig till en bättre personlighet, bättre förmågor och bättre minne. Ofta används mental träning i syfte att få ett bättre liv. Det hjälper oss med beteendeförändringar som förbättrar vår hälsa. Mental träning har länge använts inom idrott, hälsovård och utbildning. Att ”tänka positivt” och koppla av är inte alltid enkelt och blir lättare med specifika mål och verktyg. Därför finns numera ett flertal böcker träningsprogram och företag med olika modeller inom mental träning. Hur begreppet definieras och används har däremot stor betydelse. För att dra nytta av mental träning är det viktigt att kunna skilja de olika metoderna åt och veta vad som faktiskt fungerar och vad som endast är marknadsföring.
Teorin bakom neurovetenskapens mentala träning
Mental träning är en form av kognitiv träning som används i syfte att träna hjärnan. Livserfarenheter tros ändra och utveckla hjärnan och de fysiologiska förändringarna i hjärnan tros ske genom ökat blodflöde, tillväxt av den grå hjärnsubstansen eller överlappande kopplingar i nervaktivitet. Hjärnans förmågor ska därmed kunna tränas upp för att förbättra arbetsminnet, beslutsfattande, problemlösning, organisation, social kompetens, fokus, flexibilitet och motivation. Dessa förmågor påverkar personens prestationer vid studier och yrkesarbete, men är även viktiga för barn och äldre personer. Fysisk träning sägs vara en stor del av den mentala träningen. Under 2000-talet har flera företag specialiserat sig inom mental träning för olika yrkesgrupper, studenter, äldre och barnfamiljer. Begreppet används också som marknadsföring av produkter inom spelindustrin. Begreppet mental träning förväxlas ofta med kognitiv beteendeterapi.
Mental träning inom kognitiv beteendeterapi
Mental träning inom KBT handlar till stor del om beteenden och tankemönster. Inom KBT ingår mental träning, avspänning, koncentration och målbilder. Denna form av mental träning bidrar även till bättre självkänsla, stresshantering och koncentration. Följdeffekten kan leda till bättre prestationer och bättre hälsa.
- Negativa tankar ersätts med positiva tankar.
- Förmågan att vara närvarande i stunden motverkar stress och ökar koncentrationen.
- Fysisk och mental avslappning hänger ihop.
- Motivation hjälper genomförandet av livsstilsförändringar.
- Arbeta med delmål för att orka och tro att målet är uppnåeligt.
Metoder har olika effekt
Hos forskarna inom neurovetenskapen finns dock en oro över hur kunskapen används och ibland feltolkas. Många studier har gjorts, men få visar på att mental träning är effektiv. Mental träning kan eventuellt lindra försämrad kognitiv förmåga och demens. Endast ett fåtal träningsprogram baseras på forskning som visat sig ha affekt. Generellt har genetiken större påverkan på våra förmågor än mental träning. I övrigt fungerar mental träning som så mycket annat, det vi tränar på blir vi bättre på, men vi blir inte automatiskt bättre på något annat.
KBT och fysisk träning har däremot visat sig ha stor effekt och används även inom vården. Att träna upp sin mentala styrka har blivit ännu en sidogren som fått gå under begreppet mental träning.