|
StudentprojektVill du lära dig om en av framtidens branscher? Välj klinisk innovation!Västvärldens vårdkostnader har under 2000-talet ökat dubbelt så fort som BNP. I Sverige motsvarar kostnaderna drygt 9% av BNP och i USA ca 16% av BNP, dvs 4,3 ggr försvarsbudgeten. Trenden drivs bl.a. av den demografiska utvecklingen. År 2050 kommer exempelvis 33% av Europas befolkning att vara över 60 år. Dessa mycket krävande omständigheter gör att vården står under ett starkt förändringstryck. Såväl tekniska som organisatoriska innovationer är centrala nycklar i vårdens vidareutveckling.Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) är ett samarbete mellan KI, KTH och SLL (Stockholm läns landsting). Tillsammans med vården identifierar vi aktuella behov på kliniken som behöver åtgärdas. Dessa behov ligger till grunden för de projekt som vi erbjuder. Vi ser gärna att studenter tar sig an dessa projekt, eller delar av projekten, inom ramen för sina uppsatser, examensarbeten eller som projekt i projektbaserade kurser. Genom att ta dig an ett av våra projekt kommer du i kontakt med kliniska experter och innovatörer och du får en förståelse för de komplexa frågeställningar och beslut som sjukhusklinikerna ställs inför. Kunskapen och nätverket du skapar under projektet är av stort intresse för konsultföretag, den medicintekniska industrin och sjukvården. Vi ser gärna att examensarbeten genomförs i multidisciplinära team (KTH, KI, HHS, SU, Konstfack, UU, etc) och stödjer dig som vill ingå i ett sådant team. Skicka din intresseanmälan till erikp @ kth.se. AKTUELLA PROJEKT 6 dec 2011 Framtagning av “personas” för analys av Reumatologiska klinikens (Karolinska Universitetssjukhuset) patientunderlag. Fokus på variabler relaterade till patientmedverkan (provtagning, mottagningsbesök, delaktighet, eget ansvar, etc). Bakgrund: Det finns ökande krav från samhällets sida att kroniskt sjuka patienter själva ska kunna sköta sin sjukdom och behandling. Samtidigt finns det patienter som inte är beredda eller kan ta ansvar för sin sjukdom och behandling av olika skäl. För att organisationen (kliniken) skall kunna på ett systematiskt sätt arbeta med dessa frågor behöver den ett analytiskt verktyg som gör patientunderlaget hanterbart. “Personas” har, vad vi känner till, inte används i Sverige som verktyg för att planera klinikens verksamhet. Som examensarbetare får du chansen att lära dig metoden och ta fram ett verktyg för ett av Sveriges mest framgångsrika kliniker. Patientens delaktighet i sin behandling anses vara ett viktigt steg för att minska vårdrelaterade skador. Detta projekt studierar fenomemet från ett innovativt perspektiv. Start: Januari 2012. Slut: Maj 2012. Om Reumatologiska kliniken: Reumatologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset representerar ca 25% av reumatologivården i Sverige och omsätter ca 450 miljoner kronor per år. Kliniken anses vara en av de mest innovativa och området reumatologi är ett av få områden där farmatologiska framgångar verkligen gjort en avgörande skillnad för patienterna. Medicinerna som används är bland de dyraste som finns och motsvarar ca 5% (eller 1,8 miljarder kronor) av totala årliga läkemedelskostnaderna. Kunskap om patienterna och läkemedelsuppföljning är en central del av verksamheten och man ligger långt fram när det gäller anpassning av vård efter patienters enskilda behov och möjlighet. Banbrytande nya sätt att arbeta på när det gäller delat ansvar mellan klinik och patient förutspås bli mönsterbildande för vården av kroniskt sjuka i stort i Sverige. Kroniskt sjuka står för mer än 80% av alla vårdkostnader. Är du intresserad av examensarbetet? Kontakta erikp @ kth.se 6 dec 2011 Metoder att hantera kommunikation mellan patient och klinik vid Reumatologiska kliniken (Karolinska Universitetssjukhuset) Bakgrund: Kommunikationen (på distans) mellan klinisk personal och patienten sker idag på ett flertal sätt: genom “Mina Vårdkontakter”, telefonsvarare, mail, etc. Dessa kommunikationsvägar har växt organiskt och idag skapar de dubbelarbete, försenar kommunikationen och kräver stora resurser från kliniken. Kliniken efterlyser en kartläggning och analys av dagens kommunikationsvägar med syfte att effektivisera kommunikationsmetoderna och säkerställa patientsäkerhet. Viktiga frågor att inkludera i kartläggningen: Hur många telefonsamtal tar man emot eller ringer och vad handlar de om?; Vilka behov finns det vad gäller dokumentation / journalföring av kommunikation?; Hur ser nya kommunikationslösningar ut, hur har de tänkt hantera detta? Vinster? Start: Januari 2012. Slut: Maj 2012. Om Reumatologiska kliniken: Reumatologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset representerar ca 25% av reumatologivården i Sverige och omsätter ca 450 miljoner kronor per år. Kliniken anses vara en av de mest innovativa och området reumatologi är ett av få områden där farmatologiska framgångar verkligen gjort en avgörande skillnad för patienterna. Medicinerna som används är bland de dyraste som finns och motsvarar ca 5% (eller 1,8 miljarder kronor) av totala årliga läkemedelskostnaderna. Kunskap om patienterna och läkemedelsuppföljning är en central del av verksamheten och man ligger långt fram när det gäller anpassning av vård efter patienters enskilda behov och möjlighet. Banbrytande nya sätt att arbeta på när det gäller delat ansvar mellan klinik och patient förutspås bli mönsterbildande för vården av kroniskt sjuka i stort i Sverige. Kroniskt sjuka står för mer än 80% av alla vårdkostnader. Är du intresserad av examensarbetet? Kontakta erikp @ kth.se 6 dec 2011 (omskrivning 12 dec) Kommunikationssystem till operationsavdelningen på Karolinska Universitetsjukhuset i Huddinge Bakgrund: I operationssalen arbetar undersköterskor, sjuksköterskor och läkare från olika avdelningar på sjukhuset. Alla behöver inte vara på salen hela tiden utan man söker personer då de behövs. Idag kontaktar man varandra genom att man ringer ett nummer till den man söker som får ett meddelande på sin personsökare att gå till en telefon och ringa tillbaka till den som sökte. För att effektivisera kommunikationen skulle man vilja ha ett system som automatiskt informerade personalen om i vilket skede en operation befinner sig. Projektbeskrivning: Exjobbet går ut på att utreda hur ett sådant kommunikationssystem bör fungera, lämpligt användargränssnitt, val av utvecklingsmiljö och plattform samt att utveckla själva applikationen. Applikationen ska hämta data om pågående operationer och sedan automatiskt skicka ut meddelande om statusen på operationssalen genom SMS via personsökarsystemet till de som berörs. Det kan även ingå i exjobbet att implementera applikationen i verksamheten i liten skala och utvärdera hur den fungerar samt hur användarna uppfattar den. Exjobbet kommer att utföras mot Anestesi- och Intensivvårdskliniken på Karolinska Universitetsjukhuset i Huddinge, vilket är den klinik som ansvarar för operationsverksamheten. Förutom det tekniska så kommer du att få en inblick i hur personalen arbetar i och kring operationssalen. Data om pågående och kommande operationer finns idag i en SQL-databas. Det är bra om du har kunskap om utveckling av windows- eller webapplikationer samt kommunikation mot databaser. Start: Januari 2012. Slut: Maj 2012. Är du intresserad av examensarbetet? Kontakta erikp @ kth.se 6 dec 2011 (omskrivning 12 dec) Hur många operationer stoppas av en kaffelatte? - bidra till svensk standard för registrering av inställda operationer (utgångspunkt i Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge) Bakgrund: Det finns olika anledningar till varför patienter inte kan opereras på den planerade tiden. Det kan vara rent medicinska skäl så som att patientens hälsotillstånd försämrats, eller att man ändrat bedömning om behovet av operation. Det kan även vara så att patienten inte dyker upp eller att patienten inte följt dietkraven. Avdelningen kan i sin tur missat att ge patienten rätt premedicinering, att prover inte tagits, osv. En inställd operation är dyrt och det är viktigt att veta var man kan sätta in åtgärder för att minska antalet inställda operationer. Det är också omständligt för patienten som kan ha förberett sig länge, både mentalt och fysiskt samt ha planerat om sin vardag för att kunna vara sjukskriven. På olika sjukhus har man olika modeller för hur man registrerar de olika anledningarna till att operationer blir uppskjutna. För att man ska kunna jämföra vad som sker på olika sjukhus och i förlängningen kunna vidta effektiva åtgärder för att minska antalet inställda operationer så har arbete påbörjats med att ta fram en standard för hur svenska sjukhus ska klassificera de olika anledningarna. Möjlig projektbeskrivning: Steg ett blir att titta på strykningsstatistik från Huddinge för att se ifall det går att identifiera anledningarna till varför operationer stryks utifrån de kategorier som finns att välja på när en operation registreras som inställd. Här bör även personal intervjuas för att se ifall de anledningar som går att identifiera sedan stämmer med vad som verkligen låg bakom strykningen, d.v.s hur skiljer sig den registrerade datan mot den muntliga beskrivningen. Nästa steg blir att se hur andra sjukhus i Sverige (förslagsvis Sahlgrenska samt Skånes universitetssjukhus Malmö) registrerar inställda operationer och hur väl deras system fungerar. Slutligen bör den hittills utarbetade svenska standarden jämföras med de modeller som tillämpas på de undersökta sjukhusen och förslag tas fram på hur standarden bör se ut (om förändringar är lämpliga). För att jämförelsen ska bli relevant bör även olika faktorer som kan inverka på hur väl olika modeller fungerar på olika sjukhus analyseras. Exempelvis kanske det kan finnas olika attityder till strykningsstatistiken som inverkar på hur personal registrerar inställda operationer. Vad du som student får ut av projektet: Du får inblick in flödet på operationsavdelningen och alla de faktorer som måste falla på plats för att en patient ska kunna opereras, samt tillfälle att intervjua personal på olika sjukhus i Sverige. Dessutom kommer du att bidra till den kommande svenska standarden för hur inställda operationer ska registreras. Start: Januari 2012. Slut: Maj 2012. Är du intresserad av examensarbetet? Kontakta erikp @ kth.se 12 dec 2011 Modell för omvandling av det ökande antalet operationer till krav på operationsresurser Bakgrund: Stockholmsregionen växer och i regionen finns ett växande behov av operationssjukvård. Planeringen och finansieringen av sjukvård omsätter stora belopp och kräver mycket specialkunskap. Att rätt utnyttja befintliga knappa resurser blir därmed kritiskt. Dock saknas det god kunskap om hur ett sjukvårdsuppdrag, i form av ett operationsbehov i en befolkning, översätts till krav på operationsresurser, såsom operationsteam och operationssalar. Samtidigt är tillgången på operationskapacitet idag begränsad. Det blir därför allt viktigare att optimalt planera utnyttjandet av den kritiska operationskapaciteten på regionens operationsavdelningar. På Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge finns Sveriges största sammanhållna operationsavdelning. Anestesikliniken ansvarar för operationsresurserna, medan de opererande klinikerna, med sina kirurger, beställer tillgång till operation. Idag får varje sjukhus en beställning på det antal operationer av olika typer som ska utföras under det närmaste året. Därefter beslutar varje opererande klinik om hur stort deras behov är med avseende på antal operationsteam. Det sammanlagda behovet av operationsresurser från de olika opererande klinikerna är för ett specifikt sjukhus oftast större än tillgängliga resurser på anestesi- och operationsavdelning. För att underlätta optimal fördelning av resurser och ge ökad transparens vore en modell önskvärt för att omvandla operationsbehovet uttryckt som beställning till behov av operationsteam för ett specifikt sjukhus. Möjlig projektbeskrivning: Studera kedjan från beställning av operationer i regionsnivå till korrelerat behov av operationsresurser för en specifik opererande klinik vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Undersöka förutsättningarna för hur anestesi- och operationsavdelning ska kunna uppnå transparens i dialog med opererande klinker avseende behov av antal operationer, tidsåtgång per operation, samt motsvarande behov av kompetens och kapacitet. För att få inblick i dagens beställningsförfarandet och resursfördelningen bör existerande lösningar studeras och aktuell personal intervjuas. Mål: För att hjälpa sjukvården med dagens utmaning önskar anestesikliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge att projektet resulterar i en modell för att omvandla ett givet operationsbehov till en specifik operationsresurs. Modellen, som ska bygga på existerande statistik, kommer att kunna användas som underlag för kapacitetsplanering vid framtida operationsbeställningar. |